Valnämndens delegationsordning

Beslutsinstans: Valnämnden 24 februari 2022, § 2

Innehållsförteckning

• Beslut och verkställighet
• Nämndens delegationsrätt och delegationsförbud
• Brådskande ärenden
• Ersättare
• Överklagande, yttrande och inhibition
• Form för delegationsbeslut
• Anmälan av delegationsbeslut
• Förkortningar
• Allmänt
  
• Ekonomi
• Verksamhet

Regler om delegering av nämndsärenden finns i 6 kap. 37-39 §§ kommunallagen (KL).

Beskrivning och tillämpning av delegation

Delegation innebär att överlämna beslutanderätten till någon, det vill säga att låta någon annan fatta beslut i ens eget namn. I en kommun är det ursprungligen kommunfullmäktige som har rätten att fatta beslut på kommunens vägnar. För att avlasta fullmäktige från rutinärenden ger kommunallagen möjlighet att föra över beslutanderätten till nämnder. En nämnd kan i sin tur uppdra åt en ledamot eller ersättare eller åt en anställd i kommunen att besluta på nämndens vägnar i ett visst ärende eller i en grupp av ärenden (KL 6 kap § 37). Den som har fått sådan självständig beslutanderätt kallas delegat. Nämnden kan inte ändra delegatens beslut men kan när som helst återkalla den givna beslutanderätten generellt eller för en viss grupp av ärenden, för en viss tjänsteman eller för ett visst
ärende. Nämnden kan alltid ta upp ett ärende till eget avgörande, även om beslutanderätten delegerats. Men då måste den som fått beslutanderätten delegerad till sig, i förväg få reda på att valnämnden tänker fatta ett eget beslut. Detta kan ske till exempel om ett delegerat ärende fått principiell betydelse. En delegat kan också låta ett beslut gå till valnämnden trots att delegation har getts.

En chef har alltid samma beslutanderätt som sina underställda.

En delegationsordning är en förteckning över vilka ärenden som nämnden delegerat och till vem beslutanderätten har överlåtits. Rätten att fatta beslut på delegation gäller för varje delegat var för sig. Nämnden kan delegera till utskott, ledamot eller ersättare i nämnden samt till anställd hos kommunen. Det går inte att delegera till en grupp anställda eller till en grupp bestående av anställda och förtroendevalda för att gemensamt fatta beslut, så kallad blandad delegering. Kommunallagens regler om jäv gäller (KL 6 kap 28-32 §§) vilket betyder att en som är jävig inte får besluta i ärendet.

Beslut och verkställighet

Man skiljer mellan beslut i kommunallagens mening och verkställighet. Gränsen mellan beslut och verkställighet är inte alltid klar och tydlig. Vid osäkerhet ska frågan lyftas till valnämnden.

Beslut i kommunallagens mening kan endast fattas av kommunfullmäktige, nämnd, partsammansatta organ eller delegat med stöd av delegationsordningen. Beslut kännetecknas av att det finns alternativa
lösningar och beslutsfattarna måste göra vissa överväganden och bedömningar. Beslut som fattas med stöd av delegation jämställs med ett beslut som nämnden själv har fattat. Beslut kan normalt överklagas, antingen genom förvaltningsbesvär eller bli föremål för laglighetsprövning genom kommunalbesvär medan förberedande eller verkställande åtgärder inte kan överklagas.

Med verkställighet menas avgöranden och ställningstaganden som tjänstemannen gör i sitt dagliga arbete, där det inte finns utrymme för självständiga bedömningar eller beslutsalternativ. Det kan till exempel handla om avgiftsdebitering enligt en fastställd taxa, beslut om semester enligt lag eller tilldelning av förskoleplats efter en klar turordning. En stor del av den kommunala verksamheten hör till området verkställighet.

Nämndens delegationsrätt och delegationsförbud

Nämnden bestämmer själv i vilka ärenden eller ärendegrupper som beslutanderätten ska delegeras. I följande typer av ärenden får beslutanderätten inte delegeras (KL 6 kap. 38 §).

1. ärenden som avser verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet,
2. framställningar eller yttranden till fullmäktige liksom yttranden med anledning av att beslut av nämnden i dess helhet eller av fullmäktige har överklagats,
3. ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda, om de är av principiell beskaffenhet eller annars av större vikt, och
4. ärenden som har väckts genom medborgarförslag och som överlåtits till nämnden, och
5. vissa ärenden som anges i särskilda förskrifter. Lag (2007:68).

Detta innebär att ärenden som får stora konsekvenser för kommunen eller där politiska bedömningar är avgörande, inte kan delegeras från nämnden. Samma princip gäller för kommunfullmäktige som inte heller får delegera beslut i ärenden av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt för
kommunen.

Brådskande ärenden

En nämnd får uppdra åt ordföranden eller annan ledamot som nämnden har utsett att besluta på nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande, att nämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska anmälas vid nämndens nästa sammanträde (KL 6 kap. 39 §). Det rör sig bara om
ärenden som absolut måste avgöras omgående. Ärenden som avgörs med den här bestämmelsen är att anse som ett beslut av nämnden. Alternativet att utnyttja möjligheten till delegering i brådskande fall är att kalla till ett extra sammanträde med nämnden.

Ersättare

När en delegat är frånvarande eller av annan anledning inte kan fatta beslut kan en ersättare inträda i dess ställe. Det framgår av delegationsordningen vem som går in i en delegats ställe vid delegatens frånvaro. Det kan finnas flera ersättare, och då anges det med siffra vem som är förste och vem som
är andre ersättare.

Överklagande, yttrande och inhibition

Rätt att besluta i en viss ärendegrupp innefattar också rätt att:

• Besluta att överklaga beslut och domar som innefattar ändring av delegatens beslut.
• Besluta att avge yttrande till högre instans med anledning av överklagande av ett delegationsbeslut.
• Besluta att ansöka om inhibition av beslut och domar.

Form för delegationsbeslut

Ett delegationsbeslut ska vara utformat så att följande finns med:

• Att det rör sig om ett delegationsbeslut (sidhuvud/rubrik)
• Vilken punkt i delegationsordningen som beslutet avser
• Beslutet (det beslut som faktiskt tagits)
• Ärendet (bakgrund, vad det gäller)
• Beslutsfattare
• Beslutsdatum
• Underskrift

Anmälan av delegationsbeslut

Delegationsbeslut, inklusive beslut som fattats med stöd av vidaredelegation, ska anmälas till nämnden vid nästa sammanträde (KL 6 kap. 40 § och 7 kap 8 §). Anmälningsskyldigheten gäller också när förvaltningschefen vidaredelegerar sin beslutanderätt. Viktigt vid anmälan av delegationsbeslut är att man genom nämndens protokoll kan identifiera varje delegationsbeslut med hänsyn till bland annat möjligheten att överklaga besluten och för att delegationsbeslut ska vinna laga kraft. Ett
beslut vinner laga kraft tre veckor efter det att det tillkännagavs på kommunens anslagstavla att det protokollförda beslutet justerats.

Anmälan av delegationsbeslut sker till nämndsekreteraren som sammanställer besluten till nästkommande nämndssammanträde.

Förkortningar

• FL Förvaltningslagen (2017:900)
• KL Kommunallagen (2017:725)
• OSL Offentlighet- och sekretesslagen. (2009:400)
• VL Vallagen (2005:837

1. Allmänt

2. Ekonomi

3. Verksamhet