Hoppa till innehåll

Kommunfullmäktiges arbetsordning

Antagen av kommunfullmäktige 18 december 2023 § 115. Gäller från och med 1 januari 2024

Innehållsförteckning

Fullmäktiges uppgifter

§ 1

I kommunallagen (2017:725) 5 kap. 1 § står det att fullmäktige beslutar i ärenden av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen, främst

  • mål och riktlinjer för verksamheten,
  • budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor,
  • nämndernas organisation och verksamhetsformer,
  • val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar,
  • val av revisorer,
  • grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda,
  • årsredovisning och ansvarsfrihet,
  • folkomröstning i kommunen och
  • extra val till fullmäktige.

Fullmäktige beslutar också i andra ärenden som anges i kommunallagen (KL) eller i andra författningar. Vidare framgår av KL att fullmäktige ska anta en arbetsordning där det ska stå vad som i övrigt ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggning av ärenden.

Med ledamot avses även tjänstgörande ersättare i detta dokument.

Ledamöter och ordförandeskap

Antal ledamöter

(KL 5 kap. 5–7 §§)

§ 2

Kommunfullmäktige har 45 ledamöter med maximalt antal ersättare enligt vallagen.

Kommunfullmäktiges presidium

(KL 5 kap. 11 §)

Ordföranden och vice ordföranden

§ 3

De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andra vice ordförande som tillsammans utgör kommunfullmäktiges presidium.

Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång.

Presidiet väljs för kommunfullmäktiges löpande mandatperiod.

Vice ordförandena ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

Ålderspresident

(KL 5 kap. 72 § första stycket punkt 5)

§ 4

Till dess att val av presidiet har förrättats, tjänstgör den som har varit ledamot i kommunfullmäktige längst tid utan uppehåll, räknat bakåt från aktuellt sammanträdesdatum (ålderspresidenten) som ordförande.

Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident.

Fyllnadsval till presidiet

§ 5

Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör kommunfullmäktige så snart som möjligt välja en annan ledamot till uppdraget för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.

Om ingen i presidiet kan fullgöra uppdraget, ska ålderspresidenten fullgöra ordförandens uppgifter till dess fullmäktige utsett en tillfällig ordförande.

Presidiets arbete och ansvar

§ 6

Ordföranden leder kommunfullmäktiges arbete och svarar för ordningen under sammanträdena.

§ 7

Fullmäktiges presidium ansvarar för de uppgifter som fullmäktige tilldelar presidiet. Detta innebär bland annat att ha kontakt och samråd med ordförandena i styrelser och nämnder, gruppledare, revisorerna och bereda revisorernas budget.

§ 8

Fullmäktiges presidium har rätt att initiera och bereda vissa ärenden i de fall det finns angivet i lag eller författningar som kommunfullmäktige har antagit.

Gruppledare

§ 9

Varje parti ska utse en gruppledare och vice gruppledare varje ny mandatperiod. Gruppledaren är den person som kommunen kontaktar vid kommunicering med respektive parti. Vem som är gruppledare ska anmälas till fullmäktiges presidium och sekreterare så snart som möjligt. Eventuella förändringar ska också anmälas skyndsamt.

Gruppledarmöte

§ 10

Fullmäktiges presidium kallar till regelbundna gruppledarmöten för informella informationsutbyten. Detta bör ske en gång i halvåret eller vid behov och kan med fördel inkluderas i beslutet för fullmäktiges sammanträdesordning.

Mötesanteckningar ska föras av närvarande tjänsteperson på gruppledarmötena.

Sammanträde

Tid för sammanträdena

(KL 5 kap. 12 §)

§ 11

Inför varje år bestämmer fullmäktige tid och plats för sammanträdena.

Vid de sammanträden då kommunens budget ska behandlas (vanligtvis i juni och november) har ordförande efter samråd med vice ordförandena möjlighet att besluta om justerad starttid för sammanträdet.

De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda fullmäktige första gången i oktober på tid och plats som avgående fullmäktige bestämmer.

Extra sammanträden

(KL 5 kap. 12 § andra stycket)

§ 12

Extra sammanträde hålls på den tid och plats som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena.

Begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas bli behandlade på det extra sammanträdet.

Ändringar i sammanträdesordningen

§ 13

Om det föreligger särskilda skäl, får ordförande ef­ter samråd med vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden se till att varje ledamot och ersättare informeras om beslutet. Uppgift om beslutet ska så snart som möjligt och minst en vecka före den bestämda sammanträdes-dagen tillkännages på kommunens anslagstavla.

Plats för sammanträdet

(KL 5 kap. 13 § första stycket)

§ 14

Ordföranden bestämmer plats och lokal för sammanträdena efter samråd med vice ordförandena.

Sittordning

§ 15

Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, placerings-ordningen för fullmäktiges ledamöter och andra som ska delta i fullmäktiges sammanträden.

Deltagande på distans

(KL 5 kap. 16 §)

§ 16

Om det föreligger särskilda skäl, får kommunfullmäktige sammanträda med ledamöter deltagande på distans. Sådant sammanträde får bara äga rum om ljud- och bildöverföring sker i realtid och på ett sådant sätt att alla deltagare kan se och höra varandra på lika villkor.

En ledamot som önskar delta på distans ska senast fyra arbetsdagar innan sammanträdet anmäla det till fullmäktiges sekreterare. Ordföranden avgör om närvaro får ske på distans.

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde

§ 17

Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och fortsätta sammanträdet en annan dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sam­manträdet ska fortsätta.

Om fullmäktige beslutar att fortsätta sammanträdet en annan dag, ska ordföranden se så att det fortsatta sammanträdet tillkännages på vanligt sätt.

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver det inte tillkännages. I ett sådant fall ska ordföranden säkerställa att de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts, får information om tid och plats för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och utskick av handlingar

§ 18

Ordföranden bestämmer när fullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.

Kallelse till sammanträde

(KL 5 kap. 15 §)

§ 19

Kallelse till kommunfullmäktiges sammanträde med uppgift om tid och plats för sammanträdet och om de ärenden som ska behandlas (föredragningslista), ska skickas med tillhörande handlingar i den omfattning som ordföranden bestämmer. Sådan fullständig kallelse ska skickas till varje ledamot och ersättare i fullmäktige minst en vecka före sammanträdesdagen.

Kallelse och övriga handlingar skickas elektroniskt i det system som kommunen använder.

Annonsering av fullmäktiges sammanträde

§ 20

Ordförande beslutar i vilken utsträckning information om de ärenden som ska behandlas ska införas i en eller flera ortsmedier. Om särskilda skäl föreligger får ordföranden inför ett visst sammanträde begränsa eller utöka annonseringen.

Ersättarnas tjänstgöring

Anmälan av hinder för tjänstgöring och in­kallande av ersättare

(KL 5 kap. 17–21 §§)

§ 21

En ledamot som är hindrad att delta i ett helt eller i en del av ett samman-träde, ska i första hand själv kontakta den ersättare som står i tur att tjänstgöra och först därefter ta hjälp av fullmäktiges sekreterare. Sekreteraren ansvarar för att en uppdaterad ersättarlista finns i det system som kommunen använder för tillhandahållandet av kallelse och handlingar till sammanträdet. Uppgift om frånvaro respektive vilken inkallad ersättare som ska tjänstgöra istället, bör lämnas till gruppledare och sekreteraren senast fem timmar innan sammanträdet börjar.

§ 22

Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.

Om ledamoten måste lämna sammanträdet och inte har för avsikt att fortsätta sin tjänstgöring, är ledamoten skyldig att anmäla detta till sekreteraren med klockslag och vilket ärende som är under behandling.

§ 23

Det som sagts om ledamot i 21 och 22 §§ gäller också för ersättare som kallats till tjänstgöring.

§ 24

Ordföranden bestämmer när en ledamot eller en ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

Handläggning av ärenden

Upprop

§ 25

I början av varje sammanträde ska ordföranden se till att upprop sker. En uppropslista som visar vilka ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet. Ordförande beslutar om upprop och närvarohantering ska genomföras digitalt i kommunens närvaro- och omröstningssystem eller ske muntligt där ledamöternas namn ropas upp enligt uppropslistan.

Upprop ska också ske i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

En ledamot som infinner sig vid sammanträdet efter det att uppropet har avslutats, ska anmäla sig hos ordföranden. Ordförande beslutar enligt § 24 och tillkännager närvaron vid vilket ärende tjänstgöringen inleds.

Ledamot får inte annat än tillfälligtvis lämna ett sammanträde utan att anmäla detta till ordföranden.

Protokollsjusterare

(KL 5 kap. 65–70 §§)

§ 26

Fullmäktige beslutar om tid och plats för justering av protokollet från sammanträdet. Ordförande beslutar om justeringens form och om ett gemensamt möte är nödvändigt för justeringstillfället.

Efter att uppropet har skett enligt 25 §, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet. Fullmäktige väljer även en ersättare till protokollsjusterarna ifall någon av justerarna får förhinder att närvara vid justeringen.

Justerarna ska i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.

Protokollet ska justeras senast fjorton dagar efter sammanträdet.

Fyllnadsval som inte bereds av valberedningen

§ 27

I valärenden som inte bereds av valberedningen, ska respektive parti skriftligen anmäla sin nominerade kandidat. Anmälan ska lämnas senast i samband med att ärendet behandlas i fullmäktige och innehålla namn, födelsedatum (sex siffror) och postort.

Övriga personuppgifter såsom fullständigt personnummer, postadress, telefonnummer och e-postadress lämnas av den förtroendevalda via kommunens e-tjänst för kontaktuppgifter.

Utträde ur parti

§ 28

Information om att en ledamot eller ersättare lämnat eller uteslutits ur ett parti, ska anmälas skriftligen till fullmäktiges sekreterare eller annan anställd vid kansliavdelningen. Vid sammanträdet efter att en sådan anmälan inkommit, får ledamoten/ersättaren beteckningen (-) i protokollet.

Turordning för handläggning av ärendena

§ 29

Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i tillkännagivandet. Däremot kan fullmäktige besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende ska behandlas som inte finns med i tillkännagivandet.

Yttranderätt och medverkan vid fullmäktiges sammanträde

Yttranderätt för andra än ledamöter

(KL 4 kap 22, 24 och 28 §§, 5 kap. 39–41, 49 och 63–64 §§)

§ 30

Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller en gemensam nämnd får delta i överläggningen vid fullmäktiges behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs.

Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen, när fullmäktige behandlar ett ärende som beredningen har handlagt.

Ordföranden i en nämnd, fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i överläggningen som hålls med anledning av svaret.

Styrelsens ordförande i ett bolag som avses i 10 kap. 2–5 § kommunallagen, får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i bolaget.

Yttranderätt för revisorerna

(5 kap. 32 §)

§ 31

Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige be­handlar

  • revisionsberättelsen och årsredovisningen
  • ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning.

Övrig yttranderätt och föredragning av ärenden

§ 32

Följande har yttranderätt när deras ärenden behandlas förutsatt att de har blivit kallade av fullmäktiges ordförande för att lämna upplysningar vid sammanträdena:

  • Ordförandena och vice ord­förandena i nämnder och fullmäktige-beredningar, kommunens revisorer, kommunala bolag samt anställda hos kommunen. Detsamma gäller vid kallelse av utomstående sakkunniga.
  • Ordföranden eller vice ordföranden i de gemensamma nämnder och kommunalförbund där kommunen är medlem samt anställda i de samverkande kommunerna.

Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

§ 33

Kommundirektören får delta i överläggningen i alla ärenden.

Fullmäktiges sekreterare, kommunjurist och kanslichef får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.

Ordningsfrågor

Talarordning och ordning vid sammanträdena

§ 34

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken ledamoten anmält sig och blivit uppropad.

Då ett yttrande framförs på sammanträdet ska ledamoten hålla sig till det ämne som diskuteras. Ifall yttrandet avlägsnar sig från ämnet och ledamoten inte rättar sig efter tillsä­gelse av ordföranden, får ordföranden ta ifrån ledamoten ordet. I övrigt får ingen avbryta en ledamot under dennes anförande.

Replik

§ 35

Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt att begära en replik för att bemöta ett anförande från en tidigare ledamot (A). Replik kan bara begäras om en ledamot (B) blivit omnämnd av en föregående ledamot (A) vid namn eller titel. Begäran om replik och svarsreplik kan göras antingen digitalt i kommunens närvaro- och omröstningssystem eller muntligt till ordförande i anslutning till pågående anförande. Ordföranden låter ledamoten (B) som har begärt repliken få framföra den. I varje replikskifte har ledamöterna rätt till två repliker om vardera 2 minuter.

Utvisning efter tillsägelse

(KL 5 kap. 43 §)

§ 36

Ordföranden kan visa ut den som uppträder störande och som inte rättar sig efter tillsägelse. Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden besluta att ajournera eller upplösa sammanträdet.

Hur ärenden avgörs

Förslag (yrkanden)

§ 37

De ledamöter som deltar på sammanträdet har rätt att göra yrkanden, det vill säga ge förslag till beslut.

Förslag som avges under handläggningen av ett ärende ska lämnas in skriftligt till presidiet om det är ett tilläggsförslag, ändringsförslag, återremiss eller remiss. Förslag om remiss eller återremiss ska även innehålla en motivering om vad som behöver kompletteras i utredningen. Förslag om bifall till grundförslag, avslag, ajournering och bordläggning behöver inte lämnas in skriftligt.

När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de förslag som har framställts under överlägg­ningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt.

Ordföranden bekräftar genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något förslag ändras, återtas eller läggas till, om inte fullmäktige enhälligt beslutar godkänna det.

Deltagande i beslut

(KL 4 kap. 24–27 §§)

§ 38

En ledamot, som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas.

En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan, anses ha deltagit i beslutet om fullmäktige fattar det med acklamation. Om beslutet fattas genom omröstning, måste ledamoten meddela att han eller hon avstår från att rösta.

Omröstningar

(KL 4 kap. 24–25 §, 5 kap. 54 och 56 § samt lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner 2 §)

§ 39

Ordförande beslutar om omröstningen ska genomföras digitalt i kommunens närvaro- och omröstningssystem eller muntligt där ledamöternas namn ropas upp enligt uppropslistan.

Vid digital omröstning avger ledamoten sin röst genom ett knapptryck i omröstningssystemet på alternativen JA, NEJ eller AVSTÅR. Alla ledamöter ser svaren omedelbart i det digitala systemet.

Vid muntlig omröstning avger ledamoten sin röst genom att svara JA, NEJ eller AVSTÅR när ledamoten hör sitt namn. Under muntlig omröstning är protokollsjusterarna placerade bakom sekreteraren för att kontrollera att omröstningsprotokollet stämmer.

Vid omröstning avger ordföranden alltid sin röst sist.

När omröstningen har avslutats, bekräftar ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får ingen ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

Slutna omröstningar

(KL 5 kap. 54 §)

§ 40

Vid en omröstning som rör personval ska omröstningen vara sluten.

Ordförande beslutar om omröstningen ska genomföras digitalt i kommunens närvaro- och omröstningssystem eller genom att ledamöterna kallas fram en i taget enligt uppropslistan och avger sin röst genom att lägga sin valsedel i en urna. Vid omröstning med valsedel ska protokollsjusterarna vara placerade jämte urnan under tiden som omröstningen genomförs.

Vid digital omröstning avger ledamoten sin röst genom ett knapptryck i omröstningssystemet på alternativen JA, NEJ eller AVSTÅR. Resultatet visas inte i omröstningssystemet förrän ordförande har avslutat omröstningen. Identiteten på den röstande visas inte för någon.

Valsedel

§ 41

Vid sluten omröstning när fysiska valsedlar används, ska valsedeln som lämnas uppta så många namn som valet avser. Valsedeln ska vara omärkt, enkel och sluten. Ordförande upplyser om vilka krav som gäller för att valsedeln ska vara giltig. Generellt är en valsedel är ogiltig om den:

  • upptar namnet på någon som inte är valbar,
  • upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
  • upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

Det som sagts nu gäller inte vid val som görs enligt proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda lagföreskrifter.

Motioner

Att väcka en motion

(KL 4 kap. 19 §, 5 kap. 22 §, 2 punkten och 35 § )

§ 42

En motion

  • får inte ta upp ämnen av olika slag i samma motion,
  • ska vara skriftlig och kan lämnas in av en eller flera ledamöter
  • väcks genom att den lämnas till kommunens kansliavdelning antingen fysiskt eller digitalt via e-post om avsändarens e-postadress framgår och är känd. Är det fler än en ledamot som står bakom förslaget bör alla ha signerat motionen.

En ersättare får bara väcka en motion när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

När en motion har väckts ska motionen behandlas på det fullmäktige-sammanträde som följer närmast efter två veckor från det att den väcktes. Motionens författare ska då ges möjlighet att läsa upp motionen för fullmäktige under högst två minuter.

Fullmäktige beslutar därefter om remiss för beredning av motionen.

Återtagande av motion

§ 43

Återtagandet av en motion ska ske skriftligen av den eller de ledamöter som har lämnat in motionen.

Skriftligt återtagande av en motion ska lämnas till kommunens kansliavdelning antingen fysiskt eller digitalt via e-post om avsändarens e-postadress framgår och är känd. Är det fler än en ledamot som står bakom förslaget bör alla signera återtagandet av motionen.

Kommunfullmäktige fattar beslut om avslut av motionens beredning på det fullmäktigesammanträde som följer närmast efter två veckor efter att återtagandet av motionen lämnats in.

Interpellationer

(KL 4 kap. 19 §, KL 5 kap. 59–63 §§ och KL 9 kap. 29 §)

§ 44

En interpellation ska

  • avse ämnen som tillhör fullmäktiges, en nämnds, en fullmäktige-berednings eller ett kommunalförbunds ansvarsområde eller handläggning,
  • ha ett bestämt innehåll, vara försedda med en motivering och bör endast ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen,
  • vara skriftlig och författad av en ledamot
  • lämnas till kommunens kansliavdelning antingen fysiskt eller digitalt via e-post om avsändarens e-postadress framgår och är känd, senast 10 dagar före det sammanträde då ledamoten avser att ställa interpellationen.

Interpellationer får ställas av fullmäktiges ledamöter och riktas till den som är ordförande i kommunstyrelsen, i en nämnd, i en gemensam nämnd, i en fullmäktigeberedning, i något av kommu­nens helägda bolag eller till den person som valts till ledamot i ett kommunalförbund där kommunen är medlem.

En ersättare får bara ställa en interpellation när ersättaren tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Svar på interpellation

§ 45

En interpellation bör om möjligt besvaras under det sammanträde som interpellationen ställs eller senast under nästföljande sammanträde.

Ett svar på en interpellation ska vara skriftlig. Information om att ett interpellationssvar kommer att lämnas vid ett visst sammanträde bör finnas med i tillkännagivandet om sammanträdet.

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få ta del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas.

När interpellationen behandlas, ska författaren ges möjlighet att läsa upp interpellationen för fullmäktige under högst två minuter.

Fullmäktige beslutar därefter om interpellationen får ställas. Beslutet ska fattas utan överläggning.

I den debatt som kan följa på interpellationssvaret, får alla ledamöter och tjänstgörande ersättare delta.

En ersättare som har ställt en interpellation får delta i överläggningen då svaret på interpellationen behandlats, men bara om ersättaren tjänstgör som ledamot också vid det tillfället.

Frågor

(KL 5 kap. 64 §)

§ 46

För att hämta in upplysningar får ledamöterna ställa frågor.

En fråga ska

  • ha ett bestämt innehåll och får vara försedd med en kort inledande förklaring
  • vara skriftlig och författad av en ledamot,
  • lämnas till kommunens kansliavdelning, antingen fysiskt eller digitalt via e-post om avsändarens e-postadress framgår och är känd, senast tre arbetsdagar före det sammanträde då ledamoten avser att ställa frågan.

Frågor får ställas av fullmäktiges ledamöter och riktas till den som är ordförande i kommunstyrelsen, en nämnd eller gemensam nämnd, en fullmäktigeberedning, i något av kommunens helägda bolag eller till den person som valts till ledamot i ett kommunalförbund där kommunen är medlem.

Svar på fråga

§ 47

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts eller senast under nästföljande sammanträde. Svaret på frågan behöver inte vara skriftligt.

När frågan behandlas, ska författaren ges möjlighet att läsa upp frågan för fullmäktige under högst två minuter.

Fullmäktige beslutar därefter om frågan får ställas. Beslutet ska fattas utan överläggning.

När frågan besvaras får bara den som ställer frågan och den som svarar delta i överläggningen.

Beredning av ärenden

(KL 5 kap. 26–36 §§)

§ 48

Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur ärenden ska beredas som sedan ska behandlas av fullmäktige.

Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

Ärendebalans

§ 49

På varje ordinarie sammanträde med kommunfullmäktige ska en ärende-balans redovisas på de ärenden som inte har beretts färdigt, exempelvis motioner. Någon redovisning behöver dock inte göras på första sammanträdet med ett nyvalt fullmäktige.

Ärendebalansen ska redovisa vilka fullmäktigeärenden som kommit in efter det närmast föregående ordinarie sammanträdet och de beslut som har fattats om beredning och remiss av sådana ärenden.

Nämndernas och bolagens ansvar inför fullmäktige

Återredovisning från nämnderna

(KL 6 kap. 5 §)

§ 50

Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som fullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser om detta anges i bland annat respektive nämnds reglemente.

Avrapportering från de kommunala helägda bolagen

§ 51

Avrapportering från de kommunalt helägda bolagen ska göras i samband med behandling av bolagets årsredovisning.

Avrapportering om bolagets allmänna läge och resultat samt information om ärenden av principiell beskaffenhet eller av annars större vikt ska lämnas så att fullmäktige har möjlighet att ta ställning till detta enligt 10 kap. 3 § kommunallagen.

Prövning av frågan om ansvarsfrihet och anmärkning

(KL 5 kap. 24–25, 32 och 48 §§)

§ 52

Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

Ordföranden bestämmer, om inte fullmäktige beslutar något annat, i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har fastställt i revisionsberättelsen ska inhämtas.

Skriftliga förklaringar på anmärkningen bör anmälas till fullmäktige i samband med att revisionsberättelsen behandlas.

Fullmäktigeberedningar

(KL 3 kap. 2 § och 5 kap. 22 §)

§ 53

Tillsättande av en fullmäktigeberedning kan initieras av fullmäktigeledamot genom motion, en nämnd eller kommunstyrelsen. Fullmäktige beslutar när en fullmäktigeberedning ska tillsättas.

En fullmäktigeberedning ska bereda långsiktiga eller policyinriktade ärenden som är av tydligt kommunövergripande karaktär.

En fullmäktigeberedning får väcka ärende i kommunfullmäktige inom sitt uppgiftsområde (KL 5 kap. 22 §).

En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in de upplysningar och de yttranden som behövs för att beredningen ska kunna fullgöra sina uppgifter. En fullmäktigeberedning får adjungera sakkunniga till sig vid behov.

En fullmäktigeberednings förslag till beslut är att anse som huvudförslag. Mot redovisningsskyldighet får beredningen lyfta högst ett basbelopp (prisbasbelopp) för sitt uppdrag (exklusive arvode). Räcker inte detta kan beredningen begära tilläggsanslag hos kommunstyrelsen. Beredningen får inte binda sig för utgifter som överstiger ett basbelopp innan den fått tilläggsanslag.

Skulle en fullmäktigeberedning behöva mer tjänstgöringstid, beslutar kommunfullmäktige om en eventuell förlängning.

Val till fullmäktigeberedning

§ 54

Kommunfullmäktige beslutar, efter förslag från valberedningen, hur länge en fullmäktigeberedning ska tjänstgöra samt hur många och vilka ledamöter som ska ingå i beredningen. Antalet ledamöter i en fullmäktigeberedning ska vara mellan tre och nio stycken. Ledamöterna kan väljas både inom och utom kommunfullmäktige (inklusive ersättare). Även andra personer än de som redan är förtroendevalda kan utses till ledamot i en beredning. Dessa får däremot inte vara i majoritet i beredningen.

Fullmäktigeberedningens sammanträde

§ 55

För en fullmäktigeberedning gäller det som står föreskrivet för kommun-styrelsen och övriga nämnder i tillämpliga delar av kommunallagen 6 kap. 17, 23–25, 27, 33 och 35 §§ i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll.

Kommunfullmäktige beslutar om en fullmäktigeberednings sammanträden ska vara offentliga eller inte.

Valberedning

(Lag (2022:629) om proportionella val i kommuner och regioner)

§ 56

På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige väljer fullmäktige en valberedning för den löpande mandatperioden.

Valberedningen består av nio ledamöter och lika många ersättare.

Bland ledamöterna väjer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.

§ 57

Valberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla men inte för val som gäller fullmäktiges presidium, valberedning eller fyllnadsval om fyllnadsvalet inte är ett ordförandeval.

Valberedningens presidium kan besluta att valberedningen inte behöver sammankallas för att lägga fram förslag i valärenden som gäller fyllnadsval under pågående mandatperiod för ordförande och vice ordförande till nämnder och kommunala bolag om uppdraget är politiskt knutet. Det vill säga när ett parti ska ersätta och ta fram en ny kandidat till ordförande-uppdraget.

Däremot ska valberedningen alltid bereda ärenden som gäller fyllnadsval för en opolitiskt knuten ordförande, vice ordförande eller ledamot i ett kommunalt bolag.

Fullmäktige kan också besluta att förrätta andra val utan föregående beredning.

Valberedningens förslag till beslut ska överlämnas skriftligen till presidiet vid aktuellt fullmäktigesammanträde. Förslag till beslut ska innehålla namn, födelsedatum (sex siffror) och postort.

Valberedningens sammanträde

§ 58

För valberedningen gäller det som står föreskrivet för kommunstyrelsen och övriga nämnder i tillämpliga delar av kommunallagen 6 kap. 17, 23–25, 27, 33 och 35 §§ i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutsförhet och protokoll.

§ 59

Inför de år då val av fullmäktige ska äga rum i hela landet, sammanträder den nyvalda valberedningen första gången på tid och plats som avgående fullmäktige beslutar. Detta tillfälle ska inkluderas i sammanträdesordningen för fullmäktiges sammanträdesdagar för valåret.

Beredning av revisorernas budget, räkenskaper och förvaltning

§ 60

Kommunfullmäktiges presidium bereder revisorernas budget och granskar deras räkenskaper och förvaltning.

Protokoll och distribution av beslut

Justering av protokollet

(KL 5 kap. 65–70 §§)

§ 61

Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som respektive ordförande har lett.

Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen bör redovisas skriftligt eller muntligt innan fullmäktige justerar den.

Reservation

(KL 4 kap. 27 §)

§ 62

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill mo­tivera sin reservation, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till fullmäktiges sekreterare före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet.

Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen lämnas i så god tid att den kan tas in i den del av protokollet som omedelbart justeras.

Protokollsanteckning

§ 63

En ledamot kan lämna en protokollsanteckning. Om en ledamot vill göra en protokollsanteckning i ett ärende ska den lämnas in skriftligt till ordföranden innan mötet är över. En protokollsanteckning ska vara kort och koncis och får inte förses med bilagor.

Ordföranden beslutar om en protokollsanteckning får göras i protokollet och i så fall om den ska tas in i själva protokollet eller läggas som bilaga.

Distribution av beslut

§ 64

Utdrag ur protokollet ska skickas till de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten i protokollet. Protokollet publiceras i sin helhet i protokollarkivet som är tillgängligt för alla förtroendevalda.

Sekreterare

§ 65

Sekreterare i kommunfullmäktige, i fullmäktiges valberedning och övriga fullmäktigeberedningar utses av kanslichefen.

Allmänhetens frågestund

(KL 8 kap. 16 §)

§ 66

Allmänheten ska ges möjlighet att ställa frågor (allmänhetens frågestund) vid följande sammanträden när kommunfullmäktige behandlar:

  1. årsredovisningen, vanligtvis i mars
  2. budgetramarna, vanligtvis i juni
  3. budgeten, vanligtvis i november

Vid allmänhetens frågestund besvaras frågor som skriftligen ställts av kommuninvånare och inkommit till kommunens kansliavdelning senast två veckor före dagen då fullmäktigesammanträdet ska hållas. Frågorna behöver inte röra ärenden på fullmäktiges dagordning. Frågan får inte avse ärenden som rör myndighetsutövning mot någon enskild.

Det ska framgå i tillkännagivandet av dessa sammanträden att allmänhetens frågestund kommer att hållas. Detta ska också tillkännages i den ortsmedia som ordförande beslutar i samband med att fullmäktiges sammanträde annonseras enligt § 20.

Vid allmänhetens frågestund får ingen överläggning förekomma.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordförandena hur frågestunden ska genomföras och kallar de förtroendevalda eller anställda hos kommunen som behövs för att lämna upplysningar under frågestunden.

Övrig information och utbildningar för kommunfullmäktige

§ 67

Kommunfullmäktiges presidium beslutar hur information som fullmäktige önskar ta del av ska presenteras och vilka personer som ska presentera informationen. Detta gäller även utbildningar för förtroendevalda i fullmäktige.

Kontaktcenter

Vi svarar på frågor om kommunens service och verksamhet, ring eller skicka e-post till kontaktcenter.

Kontaktcenter
Stängt Öppnar kl 08.00
Hjälpte informationen på sidan dig?