Gäller från och med: 20 december 2021

Innehållsförteckning

1. Central resursfördelning i Vara kommun
2. Skattefinansierad verksamhet
3. Taxefinansierad verksamhet
4. Internfinansierad verksamhet
5. Anslagsbindningsnivå
6. Resultatöverföring av driftmedel mellan åren
7. Ombudgetering av investeringar

Central resursfördelning i Vara kommun

I det årliga budgetbeslutet fastställer kommunfullmäktige nämndernas ekonomiska ramar inom vilken verksamheten ska bedrivas. Nämndernas budgetramar beräknas utifrån ett antal principer vilka beskrivs nedan.

För att åstadkomma långsiktighet i planering av verksamheterna tilldelas verksamheterna budgetmedel för nästkommande budgetår samt för tre planår. Vid nästkommande budgetperiod uppdateras förutsättningarna och nya omvärldsfaktorer vägs in i beräkningarna.

Utgångpunkten vid varje ny budgetprocess är de redan beslutade ekonomiska ramarna för respektive nämnd. Därefter görs justeringar som omfattar volymfaktorer och prisfaktorer.

Justeringar till verksamhetens budgetram kan även göras utifrån förändringar i statsbidragens omfattning. Eventuella specialdestinerade statsbidrag tillfaller verksamheten direkt. Förändringar i nämndernas budgetramar kan även göras utifrån politiska beslut om effektiviseringar
eller prioriteringar.

Reserverade medel för löneökningar budgeteras centralt under kommunstyrelsen, för att sedan fördelas till nämnderna när centrala avtal är klara och den lokala lönepolitiken har beslutats.

Denna policy antas av kommunfullmäktige och kompletteras med riktlinjer, vilka beslutas av kommunstyrelsen.

Skattefinansierad verksamhet

Inflationskompensation

Samtliga nämnder kompenseras för inflation avseende intäkter och kostnader i framräkning av budget och planår med undantag för delar av tekniska nämndens verksamheter som beräknas utifrån särskilda regelverk och taxesättning (se Taxefinansierad verksamhet).

Justering för pris och volym

För bildningsnämndens och socialnämndens verksamheter räknas ekonomiska ramar fram enligt en central fördelningsmodell. Modellen beräknar resurser baserat på ett pris (kostnad per enhet) och en volymförändring (antal barn/brukare/invånare). Genom att multiplicera priskomponenter med volymkomponenter utgör summan en justering av nämndernas driftsramar utifrån föregående års beslut om budget och planår. Syftet är att genom att anpassa fördelningen till demografiförändringar och kostnadsutvecklingen inom olika verksamheter uppnå en rättvis fördelning av kommunens resurser ur ett brukar- och medborgarperspektiv och att underlätta för politiska prioriteringar.

Kommunstyrelsen beslutar om de specifika beräkningsgrunder som ska gälla för pris och volym för respektive verksamhet.

Taxefinansierad verksamhet

Dessa verksamheter budgeterar den faktiska kostnaden utifrån kända faktorer och balanserar dessa kostnader gentemot taxor och avgifter. Dessa taxor och avgifter fastställs av kommunfullmäktige i särskilt beslut i enlighet med respektive områdes speciallagstiftning.

De taxefinansierade verksamheterna utgörs av renhållning, vatten och avlopp (VA), delar av bygg- och planverksamheten.

Internfinansierad verksamhet

Dessa verksamheter budgeterar den faktiska kostnaden utifrån kända faktorer och balanserar dessa kostnader gentemot upprättade avtal gentemot interna kunder.

De internfinansierade verksamheterna utgörs av fastighets-, kost- och lokalvårdsverksamheterna.

Anslagsbindningsnivå

Den centrala resursfördelningsmodellen räknar fram förändringar från pris och volym per verksamhet vilket ger en ny total nettokostnadsram vilken beslutas av kommunfullmäktige. Nämnden fördelar sedan resurser mellan verksamheterna utifrån en egen modell och analys av verksamheternas behov.

Resultatöverföring av driftmedel mellan åren

Kommunens budgeterade resultat inför kommande år har sin grund i de finansiella mål som avser att uppnå en god ekonomisk hushållning. Nämnderna ansvarar för att bidra till detta mål genom att hålla en budget i balans.

Utgångspunkten är att nämnderna kontinuerligt strävar efter kostnadseffektivitet och god kvalitet oavsett om verksamheterna genererar ett överskott eller underskott. De verksamheter som haft bättre förutsättningar med lägre kostnader kompenserar för de verksamheter som haft sämre förutsättningar med högre kostnader. Ett överskott eller underskott från verksamheten förs därför inte över till nästkommande år.

I uppföljningsberedning och bokslut redovisar nämnderna till kommunstyrelsen de förändringar som gett upphov till ett överskott eller underskott. En nämnd som redovisar ett underskott mer än två år i rad ska på initiativ av kommunstyrelsen bli föremål för en särskild analys och beslut om särskilda åtgärder.

Ombudgetering av investeringar

Nämndernas begäran om överföring av investeringsanslag till nästkommande år ska behandlas i samband med bokslut och budget. Beslut om ombudgetering fattas av kommunfullmäktige i samband med godkännande av årsredovisningen.